Sparroweye

Dem dagar när man upplever att man vaknar på sk fel sida och den blir inte bättre, oavsett hur man försöker är det helt otroligt hur mycket man kämpar för att hålla ihop. Lilla minsta blir större än vad det egentligen är menat. Trots upprepade försök går inte dagen att vända. För varje försök som inte lyckas blir dagen tyngre. För varje timma som går, känns minuterna mer och mer. När arbetspasset är slut och man är på väg till bilen känner man hur tung stegen är. Vägen till bilen känns längre än imorse. Kör till skolan för att hämta upp barn. Sitter en extra stund i bilen innan dem tunga steg tar en till entrén. Blir mött av ett glatt barn och det känns genast lite bättre. Stegen tillbaka till bilen känns fortfarande tunga. Kommer hem och inser att middag är inget som behöver ta upp någon tid. Känslan blir något lättare. Sitter i soffan och tittar Netflix med barn. Märker att känslan i kroppen är lättare än resterande dag. Märker inte själv hur sömnen tar över och helt plötsligt blir väckt för middag är klar. Dåligt samvete över detta gör att känslan är tillbaka, något kraftigare.

Idag känner jag alldeles för mycket. Dessvärre negativa känslor. Negativa tankar. Idag är jag bitter. Haft 3 (av 4) arbetsdagar denna vecka och idag känns det som att jag jobbat 14 dgr i sträck. Tur det är fredag imorgon och ledig helg är framför mig.

I allt "dåligt" är det viktigt att inte glömma allt det fina. Allt som man annars är tacksam över. Dessa dagar behövs iaf både ljus och lykta för att hitta.

Imorgon är en ny dag! Ny dag, nya tag!

Tjingeling