Sparroweye

Har ni nångång stannat upp och tänkt "vad är meningen?"?
Eller har ni nångång fått sett i vitögat hur livet ser ut?
Kanske har ni nångång kommit till insikt hur ert liv faktiskt är?

Det har jag. Mer gånger denna vecka än jag vill.

Vissa dagar känner jag mig som super mamman som är så grym och allt bra som hör därtill. Men denna vecka har jag allt för många gånger känt tvärtom. Inte en trevlig känsla kan jag intyga. Det finns bla en annan känsla som är värre.. Och det är känslan jag nyss nämnde i kombination med att man känner sig dålig på nåt sätt. Alltså som människa. Urk! Inte skoj. Inte skoj alls! Trodde helt ärligt att livet var på väg att bli bättre. Jag kunde lixom se ljuset. Men nånstans längst vägen måste jag svängt av för jag kan inte längre se det ljuset. Mörker. Bara mörker. Ständigt mörker. Jag är iaf tacksam för dem dagar jag faktiskt trott mig sett detta falska sken av ljus. Det är väl den enda falskhet man kan uppskatta?!

På tal om falsk.. En hel del på sista tiden har jag funderat. Funderat väldigt mkt och inte på så mkt olika saker. Faktiskt. Det som mest har förbryllat mitt rara huvud är just falskhet. Eller liknande ord. Vi människor är ganska komplicerade när man tänker efter. Man har såna krav på sin omgivning.. Hur den ska vara och inte vara. Hur människor i vår omgivning ska vara och inte vara. Dessa krav man har.. Är det inte meningen att man ska vara sån själv? Om jag tex kräver ärlighet och så av människor i min omgivning, borde jag inte vara ärlig och så mot dem då? Om jag kräver ordning och reda, borde inte jag hålla ordning och reda? Om jag klankar ner på andra på olika sätt, borde jag inte vara felfri själv då? För vad är poängen med att kräva en massa saker av andra när man inte själv är sån? Låt säga att jag har den här typen av människor i min omgivning, ska jag då leva upp till mina egna krav och göra mig av med dessa människor? Bör jag bryta kontakten?
Sen vidare.. Om man håller tillbaka sig själv för att respektera andra, är det ömsesidig respekt då eller är det endast från mitt håll? Innebär det att den andra parten inte accepterar mig för den jag är? Som sagt, människan är en komplicerad varelse

Idag har jag gjort nåt som jag faktiskt har dåligt samvete över. Skulle åkt och handlat grejer till Victor idag. Allväderstövlar, tjockare mössa och vantar samt långärmade tröjor. Men han ville inte följa med så jag gav han valet att antingen följer han med eller så blir han utan. Han valde att bli utan. Så nu får han gå med fodrade gummistövlar, tunna vantar samt tunn mössa. Usch! Men men.. Han kanske vill åka imorgon.

Ha det bra Hej!