Sparroweye

Fått frågan vad det var för inlägg jag gjorde, alltså det innan detta. Så om ni inte förstod det så är det alltså ett svar på dem fina kommentarer jag fått. Anser inte att dem var befogade. Sen vet jag ju som sagt inte hur mkt Jocke vet och inte vet. Därför ansåg jag att det fick rikta sig till honom då han uppenbarligen läser min blogg. Eller så gjorde han det på uppmaning av Anna. Spela roll. Hoppas han läser igen och ser mitt svar.
Sen blev jag påmind att jag glömt gratta honom på hans 30-års dag. Ber om ursäkt för det. Ärligt talat så glömde jag bort. Strunta inte i det eller nåt sånt trams, utan helt enkelt tänkte inte på det. Ber om ursäkt!
Eller jag kanske inte behöver be om ursäkt? 30-års dag och blev inte bjuden. Kanske en pik till mig? Äh! Jag behöver visst be om ursäkt så jag hoppas att du ser detta. Kan ju inte direkt skriva det till dig på annat sätt du du (sorgligt nog, plus dragit in Anna att göra samma sak. Synd! Nu missar jag allt med Kajsa. Inte ens en bild kan jag se) har tagit bort mig från fb. Klart tecken på att jag inte är önskvärd. Och jag har fattat galoppen. Jag ska inte! Inte för att jag tidigare gjort det på sista tiden. Har inte haft tid tyvärr.

Aja! Tråkigt att det ska bli såhär. En vacker dag.. Kanske.. Kanske inte..

Jag kan iaf inte bli borttagen som Fadder. Det går inte! Så det känns ju skönt. För mig iaf!!

Det var en gång.. Och den gången tog slut!

Som ni alla kan se så har både Anna och Jocke givit respons på mitt tidigare inlägg. Anna och Jocke är alltså Kajsas föräldrar. För er som inte orkar kolla igen.. Här är en kopia på vad dem skrivit...
Anna-->Du kan skriva va för skit du vill! Jag bestämmer vad som är bäst för min dotter! Jag känner inte den Therese som du är nu.... Jag trodde aldrig de skulle gå så här långt... men nu har de gjort de och du har bara dig själv att gå tillbaka till för att se vad som gick fel. Jag tror jag är större än gud? Jag tror inte på gud.. jag tror på kärlek och de har du inte visat verken mig eller Kajsa på över tre månader! Du har inte ens bemödat dig att skicka ett sms..... Så nu är de slut med de här! Skriv va för elakt skit du vill.. för jag vet hur de ligger till och jag bryr mig inte hur du vill måla upp de för andra!

bara mig själv att gå tillbaka till för att se vad som gick fel? Så nu är detta endast mitt eget fel? Bergis. Så ruggit åt tapeten att det gör ont i hela jävla mig. Du bestämmer om vad som är bäst för din egna dotter.. Aldrig sagt annat. Anser dock att det är inte din (eller Jockes) ensak att ta bort nån som fadder. Om man kollar upp vad fadder är och vad det innebär så finns det inte nåt som innebär att man ska smöra för föräldrar. Vilket jag hade varit tvungen att göra för att detta skulle fungera. Jag och Anna har pratat miljoner gånger om allt. hon får mig att må väldigt dåligt, jag får henne att må väldigt dåligt. Jag har haft (har fortfarande) en svår depression som jag kämpar med. Vilket hon vet om. Har även förklarat för henne vad detta innebär för egen del, för hennes del, för alla andras del. Inte visat nåt på över tre månader, inte ens ett sms.. Jo för hon är säkert ensam bland alla jag känner som inte hört nåt från mig. inte visat henne eller Kajsa kärlek på över tre månader.. Det har så fan visst det. Pratat om Kajsa med många. Men som dem flesta vet (inkl Anna) är jag handlingsförlamad pga depresson. För att det ska hända nåt (om man nu verkligen kräver handling) så måste man göra den själv. Låter illa. Vilket det är. Men tyvärr, jag kan inte göra nåt åt det. Jag jobbar så mkt på det att jag inte kan hantera nånting annat i min omgivning.
Det absolut värsta i detta är att det är sant. Jag har verkligen handlingproblem, är verkligen svårt deprimerad. Har läkarintyg på att detta är sanning. Har berättat detta för henne, men ändå... då jag inte visat kärlek till varken henne eller Kajsa så tas jag bort som fadder..

Jocke -->Anna är inte ensma om det här beslutet. Även jag har varit en drivande kraft. Jag vill inte ha en person som jag inte kan lita på som fadder till mitt barn.

"Vad i hela jävla helvete gav denna personen befogenhet att bestämma det????"

Vi är Kajsas föräldrar!

"Inte lita på mig? Vad har det med Kajsa att göra?"

Du skojar va? Hon är vårt barn, vi vill ha en person som vi vet att vi kan lita på, som hör av sig, som är delaktig i hennes liv.

Har aldrig sett Anna må så dåligt som igår, så du ska inte tro att det här var lätt för henne!

Du har aldrig sett Anna må så dåligt? Jag kan garantera dig att jag har inte heller mått såhär dåligt. Sen långt innan hösten. Jag kämpar som ett djur för att jag ska få min dag att gå ihop. Dem dagar jag inte jobbar, då jag är hemma med barnen (Victor är inte hemma fram till kl 13,30 då han har skola) dem dagarna.. dem är värst. Då måste jag kämpa för att jag ska engagera mig i att dem får mat på bordet, att Julia får komma ut. Anna har känt avundsjuka mot Susanne då jag lagt ner mkt tid hos henne och inte nåt till Anna. Detta har jag förklarat för henne. Anna har förklaringar till ALLT, och det vet jag med fakta då det är jag som gett henne dem. På kvällarna måste jag kämpa så intetaket hemma lyfter pga agressioner. Jag bär på så mkt att jag inte kan hantera det. Jag vet inte vad som är värst.. Att Anna vill ta bort mig eller att du vill ta bort mig.
Har Anna berättat för dig om min situation? Har hon berättat om dem förklaringar jag gett henne? Har Anna berättat om allt som hon och jag kommit fram till? Har Anna berättat om det väldigt långa samtalet hon och jag hade i höstas ang just allt sånt här som ni nu grundar för att ta bort mig som fadder? Har hon gjort det?
För Anna är så fullkomligt medveten om hela mitt helvete jag har varje dag för att kunna fungera. På detta äter jag medicin för att det ska underlätta. Vilket det gör, men inte tillräckligt. Skulle du nu säga nej till nåt av mina frågetecken så skulle det vara fint av dig att prata med Anna. För att ta bort nån som fadder utan all fakta är inte okej. Inte nånstans. Och skulle det visa sig att du vet allt.. Kanon bra. Då har du ett vattentätt argument till varför du vill ha bort mig. Eller inte. Isf önskar jag förklaring. Detta är inte okej. Jag har inte gjort någonting fel mer än att jag försöker få mitt liv att hålla ihop. Anna VET allt om min situation! A L L T ! !

Hum!
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Men det känns som min dotter inte gillar mig. Hon skrek sig hes tills jag lämna rummet. När jag kom tbx efter hon vart lugn så fortsatte hon. Blev inte lugn förrän hon kom ifrån rummet med pappa (som var inne med henne hela tiden). Detta får en att känns sig så ruggit dålig att det är sanslöst! Usch!

Då hon har skrikit så mkt idag så har jag inte kunnat sova på morgonen eller sova nu på fm. Vilket är typsikt och inte alls bra. Jag jobbar 14-07 så jag behöver sömnen. Men men.. Det är frivilligt så det är bara att bita i äpplet. Får njuta av detta slutet på nästa månad hoppas jag. Får jag bra lön blir det en tatuering! Velat ha en nu så länge att det jag känner mig gammal.
Vilket jag uppenbarligen inte ser ut att vara. Fick visa leg igår på macken. Hon ursäktade sig med att det blivit mkt hårdare nu bla bla bla bla. Men hon kollade inte Susannes. \o/ Lixom.. Ser jag verkligen ut att vara under 18?? Känner mig hästgammal. Blir man tveksam på om jag är runt 20 eller närmare 30 när man tittar på mig?
Hur ska man klä sig eller sminka sig för att se ut som man är i den åldern man faktiskt är?
När jag var runt 18 så tyckte folk jag såg äldre ut. Blir jag verkligen yngre med åren?? Tydligen!

Pga av att min sotter stötte bort mig så känner jag inte alls för idag. Vill bara vara ensam. Totalt ensam.

Just leave me alone!

Har varit på vc i Berga nu och hon hade öroninflammation =) Lilla gumman!

Jag säger upp mig!!!!

Idag är jag på väldigt dåligt humör. Har inte varit tiptop dem senaste dagarna. Har det med sömnen att göra?
Får hoppas på det och att det blir bättre.

Jag säger upp mig!!!!

I helgen jobbar jag kväll både lördag och söndag. Länge sen jag jobbade där dagtid och inte på natten. Men det blir bra. Har haft sjuka barn hela veckan så jag har inte hunnt fixa deligering ute än. Nu när jag är på dåligt humör stör det gallfeber på mig att man måste fixa deligering ute på sin fritid. Man måste lixom ta sig till stan för att gå till rätt vc och sen prata med rätt sköterska. Anser att det borde i ligga arbetsgivarens intresse att personalen får deligering. Just ute oxå som underlättar 17resor om man har. Liiite svårt att få ihop det annars. Det går men om man jobbar med "fel" person är det inte så lätt alla gånger.

Jag säger upp mig!!!!

Just nu skulle jag vilja påstå att livet suger! Känner inte nån positiv energi i hela min kropp. Jag vill ha jobb varje dag så jag slipper dessa långa dagar!!!!!!

Jag säger upp mig!!!!

Jahaja. Då har man haft ännu en tuff natt. Dock så är det dottern denna gång. Usch så ont i hjärtat jag hade i natt då jag inget kunde göra. Sen vid ett tillfälle bestämde jag mig att har hon inte lugnat sig och somnat inom 5 min ringer jag 112. Men hon gjorde det. När jag vaknade och kolla på kl var hon halv tio. Vi hade sovit jätte länge. Hon sov fortfarande dock. Gick upp och fixa mig sen skulle jag väcka henne men hon var då vaken. Lite senare på morgonen ansåg jag att hon inte var ok. Hon var väldigt annorlunda och sen om jag räkna in hur hon var under natten "mamma! nej! mamma! nej mamma!" Det sas flera gånger = enligt mig har hon ont nånstans.
Och idag kom jag fram till att hon måste ha en kraftig öroninflammation. Ringde bvc samt vc där vi tillhör. Ingen lycka. Ringde då sjukvårdsrådgivningen och krävde att få hjälp. Efter mycket om och men fick vi en tid på Bergs vc kl  14. Att man ska behöva vara otrevlig och kräva en massa för att kunna få hjälp. SJUKT!!!!
Men nu har hon iaf en tid och vi ska åka om dryga timmen. Känns som barnen inte varit nåt annat än sjuka dem senare veckorna. Känner mig trött i kroppen och tung i sinnet.
För det är ju inte bara detta som tynger mig.

Det finns en person jag vill ringa till hela tiden. Men jag drar mig. Trycker bort nummer då jag inte vet vad jag ska säga. Vad säger man efter flera månader och dessutom är det inte 100 mellan oss. Vill ju inte ringa eller kolla om fika med resultatet att det blir värre. Vad ska vi säga till varandra om vi sågs? Tänk om allt allt är förstört och det funkar inte. Vad gör jag då lixom? Hennes dotter.. Alltså.. Vad ska jag säga. Saknar henne sjukt mycket. Ser bilder på henne och det har hänt hur mkt som helst. Älskade K!!!! <3
Det värker! Men det finns inget läkemedel som botar detta. Kommer det sluta med att det är en kronisk obotlig smärta? Kommer det nånsin att fungera? Om jag inte tar initiativ och inte hon heller.. Då kommer vi ju ingenstans!

Finns även en annan situation jag vill reda ut men vet inte hur jag ska ta mig till. Tänk om jag reder ut det jag tror är problemet och sen visar det sig att det var fel. Att jag hade fel.. vad gör jag då? Då är skadan redan skedd och förmodligen försent att fixa. Lixom, hur fan ska man veta vart gränsen går?

Funderar på att börja träffa en kurator eller psykolog så jag får reda ut mitt liv. Jag har tappat handlings rycket. Så mkt som jag måste/vill göra men det är typ ingenting som händer. Jag mår sämre och gnäller mer. Vet inte hur långt jag har kvar till botten. Tänk om smällen blir stor och dessutom är nära. Min prioritet har varit barnen. Men nångång måste jag sätta mig själv först så jag kan reda ut alla sprickor. Alltså, det måste gå att göra det utan att barnen kommer ikläm lixom.

Att jag inte fick jobbet på Hall stör mig inte längre. Kommit fram till att det faktiskt, ärligt talat, var det bästa. Jag får fokusera mig på jobben som finns omkring mig. Dem är inte många men jag får koncentrera mig på dem i första hand. Och när det ser ruggit mörkt ut, då kan jag börja fundera på att söka mig "bort".

För övrigt.. Ja det var en bra fråga. Grubblar fortfarande och kommer dessvärre inte fram till nåt så jag antar att det är hanterbart?

Tjingeling tjoflöjt!

Alltså jag måste ärligt erkänna att jag har lite turbulens i huvudet. Så många tankar och ingen ro blir det. Kommer inte fram till nånting. Eller jag kommer fram till ganska mkt men det är uppenbarligen svårt för mig att komma till skott. Tänka på konsekvenser.. Det är nytt för mig. Brukar annars bara göra det jag vill så vad är problemet denna gång. Men men..
Finns två personer jag vill ändra massa saker med.. Men det går inte. Av olika anledningar. Men den största är att jag har svårt att komma till skott. Känns som jag inte gör annat än jobbar och sover, lagar mat och leker.
Men nu när jag fått besked att jag inte får jobbet på Hall så kommer jag ha mer tid här i stan resten av året. Så jag funderar på att göra mig själv en "att-göra-lista" som baserar sig med en dag i sänder. Hum..
Har du nåt knep på hur du får saker gjorda?
Vad gör du om det är saker du vill få gjorda som involverar andra? På både positivt och negativt sätt.

Jag har iaf haft fullt upp sen i fredag. För det är sen den dagen jag känner att jag inte gjort ett skvatt. Gick ut och festa för första gången på väldigt länge. Vilket för en gång skull i min alkoholiserade karriär (är inte alkis -asg-) visades. Vart oerhört onykter. Jag kan nog helt ärligt säga att jag aldrig i hela mitt liv varit så alkoholpåverkad. Men fram tills dess så hade vi väldigt skoj, jag och Jenny. Lördagen bestod av sömn hela fm och sen mys med barnen resten av dagen typ. Jimmy åkte till en släktning och hade najs med bad, dryck och god mat. Victor sov med mig och vi hade det najs på kvällen efter Julia somnade med gottgott och film. Underbar kväll med barnen! Julia var en ängel och super mysig oxå. Verkligen perfekt kväll. Det enda som var mindre bra, eller rent ut sagt dåligt var pizzan vi beställde. Den smakade inte bra alls så vi åt väldigt lite. Pengar i sjön.
Söndagen gjorde jag inte mkt. Städa lite och bytta gardiner i tv-rum och kök. Jimmys bror och tjej kom på besök. Var över till Susanne på kvällen.
Måndag jobbade jag natt.
Tisdagen blev Victor sjuk (öroninflammation), dem ringde mig från skolan typ 08.20 så jag sov typ ingenting på hela dagen. På kvällen var det dags att åka och jobba igen. Den natten var ruggit tung kan jag lova. Allt var en ansträngning. Som Jimmy sa "ditt val om du ska jobba natt och riskera att gå in i väggen av trötthet" Gå in i väggen av trötthet kom från mig så det är mina egna ord som han upprepa. Vi var lite sura på varandra på tisdagen då jag ansåg att han var en mindre bra sambo som inte ville komma hem och avlasta mig så jag kunde sova. Medan han tyckte att jag borde förstå att han hade fullt upp på utbildningen då han gjorde igen tre dagar han varit borta (1dag vab för Julia och 2dagar för sig själv =magsjuka/influensa).
Igår blev Julia sjuk i feber och dagis ringde mig. Jimmy åkte då hem från jobbet/utbildningen och hämta henne på dagis. Vilket var underbart. Fixa lunch till Victor och la mig sen. Sov till typ 16.45 eller vad klockan hann bli.

Idag känner jag mig iaf skapligt pigg och så. Känner mig inte längre som att jag är dvala. Haft en kanon morgon. Igår skickade jag ansökningar till sommarjobb/timvik inom psykiatrin och idag ringde en av dem. Den 6e ska jag på intervju. Detta gäller ett gruppboende här i stan. Kanon!

Sonen är ledsen. Måste gå till honom. Nog dags för alvedon!

Hej!

Det är ganska otroligt hur saker och ting kan svikta från det ena till det andra.
Hur kommer det sig att man ibland kan drömma sig bort så pass att man tappar greppet om verkligheten?
Ett exempel.. Var på bilfirma idag och fixa ena sidorutan fram samt hämta sommardäck. Medan jag väntade kollade jag och Julia på massa fina bilar som fanns där. Två KIA hittade jag. ÅH! Jag vill verkligen ha. Antingen den svarta -08an eller den vita -10an. Ojojoj! Det är i dessa stunder man verkligen önskade att man hade fett med pengar. För lixom.. Avbetalning med den summan utöver det jag har.. Haha! Klar om minst 10 år. INTE realistiskt! Men jag drömde om det ett tag. Blev ärligt talat liiiit besviken när jag insåg verkligeheten = att jag inte har råd. Men det var inte själva förlusten på ny bil som gjorde mig besviken. Utan det var grejen att jag kunde inte köpa det jag ville ha. Allt talade endast för ang nån av dessa bilar. ENDA negativa var ju kostnad. Lixom.. Åter igen hindras av pengar. Jag hatar pengar!

Haft en mindre bra dag idag. Sämsta på länge om jag ska vara ärlig. Har sjuuukt dåligt samvete kan jag lova. Stans största!! Om mina barn visste bättre skulle dem hata mig nu. Hämta Victor från skolan runt 12 idag. Han hade ont i magen och mådde illa. Men väl hemma märkte jag inte av det utan det var data spel och sånt i vanlig ordning. Efter ett tag sa jag åt honom (inte allt för trevligt) att det är inte snällt mot mig eller nån annan att ljuga om att man är sjuk. Det är han som förlorar mest på det då han missar skolan osv osv osv osv. Nån timme senare spyr han som en gris. Snacka om att jag fick dåligt samvete! Usch!!!
Julia.. Hon har varit jätte gnällig på em. Jag brast ett par gånger. Gick sönder. Jag ansåg att jag hade det jätte jobbigt med barn som bara gnällde. Ansåg att jag hade den värsta dagen på länge. Sen nu på kvällen (när jag var halvvägs till jobbet) så ringer Jimmy och berättar att hon kräkts ner hela sängen och sig själv och önskade att jag kom hem. Åter igen dåligt samvete! Jag är sämst!!! 
Det var bara att kolla vikarier för vikarien =S Fick hjälp av kollegan att ordna detta då både hon och han ansåg att jag skulle hem. Personligen höll jag ju inte med. Anser ju att man klarar det själv PLUS att jag förlorar väldigt mycket pengar, har inte jobbar så bra som jag borde dessa två första veckor på månaden. Men det är ju inte ovanligt idag att jag är ego =O! Usch vad jag är hemsk!!! -ledsen-
Ska iaf från idag lyssna nogrannare på mina barn. Nån måtta får det vara. Självklart att dem får vara sjuka dem oxå. Det är skapligt oundvikligt lixom.
Aja! ingen i världen är perfekt. Och inte jag heller. Men jag kan bättra på mig. Med start för några timmar sen.

Och på tal om det.. Jag borde lagt mig för några timmar sen. Men det är inte så lätt. Har ju sovit på kvällen just för att jag ska jobba natt. Men i säng ska jag och det är inom 20 min.
Så nu måste jag fixa mig så jag kommer i säng nångång!

Annars då... Ja det kanske du kan räkna ut själv

Hej!

Jahaja.. Solen skiner om dagarna så pass att snö och is smälter. Dock försvinner inte vattnet så när kvällen närmar sig så blir det halt som satan. Blir bra det där när det väl blir varmt längre. Alternativt mindre minusgrader om kvällar och nätter =P

Sitter på en stol av nålar och väntar på besked från Hall. Jag håller tummar och tår. Mitt humör har börjat svikta igen så jag är inte alltid lika entusiastisk över Hall. Jag hoppas dem klaffar in en bra dag/stund så jag kan glädjas åt det =) Julia är jätte glad om dagarna. Iaf om hon får vara ute. Hon älskar att vara ute och gå och kolla efter fåglar. Underbara tjej!! <3
Victor går i skolan och sköter sig mer och mer. Är jätte stolt över honom! Han är så duktig. Idag var vi iväg till somskola och det gick kanoners!! Älskade V! <3
Jag har banne mig dem bästa barnen i världen!

Var ju uppe i torsdags på intervju på Hall. Efteråt var det dags att fika. Underbara Agge bjöd på middag. Vilket var tur. Hade ju inte ätit alls under dagen då jag stack vid 10,30 typ. Stanna några timmar och mös av hennes sällskap. Blev väldigt sent men det var det värt. På Max här hemma skulle jag stanna och låna toan, trodde jag iaf. Dem hade stängt. 10 min innan jag kom. Typiskt. Dock så stannade jag inte i onödan. Hjälpte en snubbe (plus två brudar och två hundar) att putta bilen till en parkeringsruta och sen körde jag dem till Skägget. Årets goda gärning =)) 

Jobbet.. Ja det är lite glest med tider. Dem bokar mig itne längre dagtid/kvällstid även fast jag påpekat att jag inte bara är till för att jobba natt då dem tillfällerna är så få. Men ska ringa imorgon igen. Det har snart gått två veckor och jag vet ju att dem behöver folk. Gah! Men men.. Blir bra det här! Det är ju trots allt två veckor kvar oxå. Helgen som kommer jobbar jag kvällsturer. Det ger inte jätte mkt pengar men bättre än inget.

Tanka bilen idag. Fy vad dyrt det är. Inte bra! Så snart är jag pank på riktigt. Det var mina lånade pengar det. Jag som hade planer för dem. Men bilen måste tankas och maten måste köpas. Blir bra det här!

Annars då.. Jo det är jämna plågor!

Adjö!