När mörkret tar synen

Allt för ofta undras det vad meningen är. Det finns många svar på det. Behovet att ha en mening är skrämmande. Att hitta ett svar som är tillfredsställande nog att kämpa för är inte alltid så lätt. Motgångarna man upplever kämpar emot ens egna kamp. Blir då motgångarna fler än man hinner hantera så kan mörkret bli så påtagligt att synen försvinner och man känner sig förlorad i sitt upplevda mörker. Det är i detta mörker det är väldigt viktigt att inte glömma bort sig själv. Vem man är. Även fast det är en otröstlig mening så är det sant, man är bara en i världen men för (minst) någon är man hela världen. Inte alltid lätt att kämpa vidare när man upplever djupt mörker men det blir bättre. Man är härskaren över sitt egna liv. Man är aldrig ensam. Att be om hjälp är inte alltid lätt. Att behöva hjälp är inget att skämmas över. Alla behöver hjälp. Alla. Att prata med dem som ligger en varmt om hjärtat kommer man oerhört långt på. Jag kommer alltid finnas för mina nära och kära. I hjärtat vet jag att även dem finns för mig.

När mörkret tar synen behöver man hjälp. Sträck ut handen och våga lita på dig själv. Det är du värd!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0